Varit på Fotografiska museet ikväll. Det var över förväntan och jag fascinerades av Lennart Nilssons foton. Du får se fotografier på foster och spermier som befruktar ägget, som för övrigt liknar ett vackert och färgstarkt korallrev. Bilden nedan är ett foster i vecka 14.

Uppfyllt av detta stiger du in i barnets fantasivärld av Vee Speers som väcker flera frågor kring bl a genusperspektiv, barnet i vuxenvärlden och makt och krig.

Därefter kliver du in i en omfattande utställning av Annie Leibovitz som bland annat fotograferat Johnny Cash och June Carter Cash, Demi Moores berömda magbild (lustigt att tänka på hur mycket skriverier det blev om gravidmagen i början på 90-talet) och många ögonblicksfoton. Det mest rörande är de återkommande fotona på hennes syster. Systern har bland annat fotograferats när hon drabbas av cancer och när hon ligger död, klädd i en vacker klänning.

Vill också säga UNDVIK planet högst upp.

Utställningen heter bodies och är gjord av den kontroversielle fotografen Joel-Peter Witkin. Jag fick total avsmak och obehagskänslor av fotona på likdelar. En huvudlös man sitter i en stol naken. Ett kvinnohuvud är fotot på ett annat porträtt där huden ser ut att vara pålappad (förmodligen efter att forskarna varit framme). Det är så makabert och jag kan inte låta bli att tänka på hur skruvad konstnären är.

I onsdags klippte jag topparna och en lugg, vilket normalt brukar gå på 450 kr. Denna gång kollade jag inte upp priset innan utan fick hosta upp 650 kr. I och med att detta är outat kommer jag säkert bli trackad och jag håller med. För ett topp-arbete.

Därefter mötte jag upp mina systrar och vänner för en afterwork. Vi hamnade som sista anhalt på Judy´s och det var som att stiga in i en sann Twin Peaks-anda. Röda sammetsgardiner klädde väggarna i ett rum som liknade en nedgången teater. En halv provdocka stod vid sidan om scenen. De enda som saknades i rummet var dvärgen och jätten eller… Bob. Ryser bara av att skriva hans namn.

Nu till kvällen huvudbry. Säger man att en torso står?

I går blev jag positivt överraskad. Köpte en present till en vän som firades på Underbara Bar. När jag stegade mot kassan blev ljusskenet starkare och starkare. Små knubbiga änglabebisar sjöng i kör:

- “Nu är den här, boken som du håller så kär” (i min nuvarande inlevelse och återberättelse kom jag inte på ett bättre rim).

Där stod den. Ett inbundet exemplar av boken “lilla stjärna” som nu finns i min ägo. Tidigare under dagen slog jag följe min man på en fisketur i nackareservatet. Medan han försökte fånga en gädda låg jag och stekte min bleka bringa på en klippa vilket har lett till en efterlängtad solbränna (läs grisskir).

Har idag varit på moderna museet. Såg en människolarv och kaktusstolar.

Nog om detta trams. Sov gott mina vänner.

Var på moderna häromdagen för att hinna se utställningen Dalí Dalí och jag kan rekommendera utställningen. Den pågår till 17 januari.

Par med huvudena fulla av moln, 1937.

Läste någonstans att paret skulle handla om förhållandet mellan far och son och om just Dalís förhållande till sin far. Det jag tänkte på var att målningen avspeglade två individer som har sitt egna perspektiv på omvärlden.

En sorglig tavla var den på Salvador som barn:

Myself at the Age of Ten When I Was the Grasshopper Child (1933)

Målningen är kopplad direkt till Salvadors barndom. Han blev mobbad av andra barn och ofta kastade de gräshoppor och andra insekter på honom. Det ledde i sin tur till en fobisk rädsla för insekter. I olika målningar förekommer insekter och de symboliserar en generell rädsla eller skräck i allmänhet.

Nog om Salvadors insida.

För ett bra tag sedan var jag med några vänner på Liljevalchs konsthall och såg utställningen “Den stora färgskrällen.”

Sigrid Hjertén var en av konstnärerna vars verk ställdes ut igen på Liljevalchs, 90 år senare. Hennes bakgrund är tragisk och samtidigt betydande. Både hon och Isaac Grünewald fick hård kritik efter deras första utställning på Liljevalchs (1918) som de hade tillsammans med Leander Engström. Förutom det fick hon svårigheter att ställa ut på vissa ställen för att hon var just kvinna och Isaac för att han var jude.

Sigrid Hjertén

Sigrid anklagades för att vara pervers och att måla pornografi genom att hon avbildade kvinnans kropp. Både Isaac och Sigrid använde mycket färg i tavlorna och här skiljde sig kritiken åt. Isaacs målningar kallas i tidningen Strix av konstkritikern Albert Engström för “intelligent kokett” medan Sigrids för:

Idag var jag på moderna och såg utställningen “Dalí Dalí med Francesco Vezzolioch”. När jag väl kom till butiken kände jag mig manad att köpa nedanstående poster på Sigrid målning:

”Ateljéinteriör” från 1916. Blir faktiskt sugen på att klicka hem denna.

Nu är golvet lagt och köket har tagit sin form. Vi har tänkt att ha en tavelvägg och det senaste köpet blev denna poster.

Vad tycks? Inte för att all konst behöver ha ett statement men jag gillar den skarpt.Vi har två andra tavlor klara, en Kafka tavla och en fototavla på skyskrapor i Japan. Imorgon ska mannen köpa en tavla på nätet som är lite mer abstrakt. Någon som har tips på en bra site att handla snygga motiv?

Gillar verkligen väggar med blandade motiv. Ger en lite kaotisk känsla i första anblicken, därefter ser man detaljerna.

Dags att sova. Snart är det helg!